Idag hade jag tänkt att skriva ett inspirerande inlägg om min morgon. Frukost seminarium om ledarskap i förändring ett annorlunda program om ledarskap där man tillsätter musik och bildcollage i sin utbildning till att bli en bra ledare.

Istället för att skriva om detta måste jag få skriva av mig om hur förvånad jag blir över hur människor agerar, reagerar och behandlar sin omgivning. Trots att jag är chef så är jag också människa, mamma, vän och fru, ibland måste jag som chef ta tuffa beslut och inte tänka med hjärtat.

Det betyder inte att jag inte känner med hjärtat, ibland undrar jag om man blir eller låter sig utnytjas. Hur förstående som chef ska man vara, vad kan man begära av en medarbetare? 

Känner att det ofta är så att en medarbetare får göra, agera och bete som den vill och kan komma undan med det mesta. Som arbetsgivare måste du dock alltid tänka först, ta reda på fakta och agera sedan.

Idag har jag haft en insident med att en medarbetare inte dykt upp på sin arbetsplats, inte svarat i telefon när vi försökt att få kontakt med denne. Jag slutar aldrig att förvånas, det är svårt att släppa tanken, om det hänt nåt med personen i fråga, men det hör väl till vanligt hyfs att man kontaktar sin arbetsgivare? Eller begär jag för mycket? om man inte orkar via telefon iallafall via sms det tycker jag är ömsesidig respekt mot varandra.

Hämtat barnen på skola och dagis, Felix har haft helloweenfest idag och var mycket nöjd med dagen, både korv och popcorn blev det. Ida satt i sandlådan på dagis och bakade sandkakor, nöjd hon med efter en härlig dag på havsören. Nu ska vi har fredagsmys på snabelsvängen, barnen får pizza och vi, jag och Jesper kör vin och räkor, ska bli skönt med en kväll framför tvn tillsammans med familjen efter en intensiv vecka med massa roligheter.